Min kropp är en bur

Kan ju säga att det är tur att Heya(/Brittana) finns. För annars är mitt liv ungefär såhär igen. Känner mig hemma i låtar som Arcade Fires "My body is a cage" och Glasvegas "It's my own cheating heart that makes my cry". Och jag förstår ingenting...

Och så dansade de

Jodå. Visst blev det omänskliga ljud.


 Cred till Cecilia som ljusat upp och fixat färgerna.

Och den här bakomfilmen fick mig att dö och återuppstå ca. 76 gånger:




De gör det extremt svårt att inte älska dem.

Och jag är uppenbarligen djupt djupt nere i det här.

Vårstädning, på insidan

Vi kan kalla det vårstädning, på insidan.

Dance with somebody

Igår kväll blev en galen kväll. Jag brukar inte hetsa upp mig så mycket för First Listen Friday, vilket är fredagarna när låtarna från kommande veckas Glee släpps, men alltså igår som sagt... Nästa veckas avsnitt heter "Dance with somebody" och är en hyllning till Whitney Huston med bara Huston-låtar. Hur som helst släpptes första låten "How will I know" redan i torsdags med tillhörande video och jag dog redan då njutningsdöden.

Och så blev det igår kväll och de släppte "I wanna dance with somebody". Nu börjar mina ord ta slut här när jag ska förklara vad som egentligen hände. Bara att det är en Brittana-duett där HeMo sjunger mest och att de bytt ut pronomen... Konsekvensen blev att jag och min nya bästis Cecilia dog ungefär hundra gånger, gav ifrån oss omänskliga ljud, skrattade, grät, dansade och dog hundra gånger till. Allt var rosa moln, regnbågar och enhörningar. Det gick inte att sluta lyssna heller. När det till sist blev tyst var låten lyssnad på 71 gånger. På en kväll alltså. Ja, jag är knäpp. Tur att jag inte är ensam. Här är den i alla fall: (Och jag passar på att lägga in en varning; ni kan sluta som jag. Och om ni inte fattar någonting och överväger att skicka mig till psykakuten; låt bli! Jag kan bitas hårt.)

Naomily (2)

“I do want someone, need someone. You’re right. And, when I'm with you, I feel like I’m a better person. I feel happier, less alone, less lonely. But it’s not as simple as that, is it? Being with someone.”

 - Naomi (Skins UK, säsong 3 avsnitt 6)

Naomily

“I know you. I know you, Naomi! I know you’re lonely. I think you need someone to want you. Well, I do want you. So be brave, and want me back.”
 - Emily (Skins UK, säsong 3 avsnitt 6)

 

elfte april tjugotolv

Min dag:

• #BrittanaSexTape
• Panteism
• Din syster
• Klorin-spray
• Frankie

Symbios

Jag är hemma hos mig igen efter ett påsklov på bortaplan. Det är det bästa med att vara lärare, loven alltså. (Kära elev, om du läser detta: Jag älskar dig också. Bara inte lika mycket som påsklov.) Egentligen har jag mest befunnit mig i horisontalläge hela veckan, men jag rensade bland lite gamla grejer också. Det mest intressanta som jag hittade var min dagbok från högstadiet. Det är en tid som jag förträngt ganska mycket, både omedvetet och med flit. Hälften av alla dagar jag skrivit innehåller något om Ida. Henne har jag också förträngt. Hur viktig hon var, hur mycket jag älskade henne. Men jag ser också mellan raderna alla lögner som vi berättade för varandra (jag mer än hon, tror jag) och hur rädd jag var, både för henne och för att förlora henne och vår vänskap. Det är konstigt hur många gånger jag gjort det där, levt i symbiotiska relationer som sedan brutits och sedan gått vidare in i nya. Kanske är det så folk gör, lämnar och går vidare till nästa. Jag har bara inte reflekterat så mycket över det tidigare.

Väggblomman

"This one time when it's peaceful outside, and you're seeing this move, and you don't want to, and everyone is asleep. And all the books you've read have been read by other people. And all the songs you've loved have been heard by other people. And that girl that's pretty to you is pretty to other people. And you know that if you looked at these facts when you were happy, you would feel great because you are describing 'unity'."

Ur the perks of beeing a walllower av Stephen Chbosky