Visar inlägg med etikett Poesi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Poesi. Visa alla inlägg

torsdag 18 augusti 2011

Queertopia!

Where young women’s thoughts like the greatest wind whirls
And men wear their hair twinned in beautiful curls
Where boys play with fire and dress up in pearls
And ladies with power make stars out of girls
You say such a world’s too fantastic and queer?
Then just open your window: It’s already here!


www.queertopia.nu

tisdag 10 maj 2011

Glasskålen

Så snart du åkt började jag samla spillrorna av mitt hjärta. Jag lade dem i en glasskål. Alla kvällar i en hel vecka satt jag med nål och tråd och sydde med fina stygn innan det åter sattes på plats i mitt bröst. I ett år fick det sitta där, ett år innan du kom igen och åter slet upp dess sömmar. Än en gång vandrar jag runt i min tysta lägenhet med en glasskål i handen och nål och tråd på bordet.

tisdag 1 mars 2011

Text till min son

Nu vet jag inte ens om jag nånsin kommer att bli mamma...
men för en liten stund
vill jag låtsas att det gör detsamma!
för det här är en text till min son,

Älskling,
hur ska jag kunna måla väggarna rosa i ditt rum
utan att du framstår som lite efterbliven och dum?
du kanske förstår en dag när du blir stor
varför jag vill klä dig i blommiga tröjor och glittriga skor
utan att vara nån feminist-aktivist-mor
för jag vill höra dig skrika på jämställdhetsbarrikader
jag vill se dig bli en blöjbytande fader
men jävlar – jag får spader
för i affären står leksaker i knivskarpa rader
och hur ska du kunna välja mellan
barbiehästar och monsterbestar
och vad ska jag svara när du säger: ”Mamma, jag vet hur det är,
man får vänner och respekt av ett verklighetstroget gevär…”
jag kan ju knappast säga till,
när du lekar soldat och sjörövare
att du och dina vänner är framtida förövare!
För hur ger man en liten parvel perspektiv
när till och med Bamse är genomnormativ?
jag kan inte svara tvärt att
”Jo, Tarzan var också en mjukis längst in i hjärtat,
och han hade nog mått bättre om han sade som det var
för det är inte lätt att ha en apa till far.”

Eller när du kommer hem, femton år och olyckligt kär
då kan jag inte säga att du vet ingenting om hur jävlig kärleken är,
för dina flickvänner
som inte kan känna det de känner
utan att tvingas in i en form i en norm de inte väljer
de blundar och hoppas och ler när de sväljer
så hur ska jag kunna kommentera pornografin?
säga att den görs av maktgalna svin
när du kan hitta njutning så farligt lätt
på ett större och större internet
älskling, jag vill att du ska veta hur två kan bli till ett
på ett obeskrivligt underbart och könlöst sätt
men du kommer att bära generationers förtryck och överfall
för du föds in i värld som är hård, som är kall
och den kommer att göra allt för att forma dig till man
och jag, jag kommer göra vad jag kan
för att du ska vara mer människa än kön
men hur tackar man nej till obegränsat sexliv och högre lön?

För du kommer att vara vinnare i ett orättvist spel
som går att förändra
och det, är ditt ansvar
men inte ditt fel

så gråt, min son
det är mer än okej
det är förjävligt att vara kille
nästan lika jobbigt som att vara tjej


- Olivia Bergdahl

lördag 12 februari 2011

Min vardag i dessa veckor

Efter alla år
vid universitetet
fick jag t ex uppdraget
att kolla pojktoaletten
före morgonsamlingen.

En kulen vintermorgon
ertappade jag
i mitt nit
en trettonårig hjälpklassare
som sög lite hjälplöst
på sin John Silver.

- Och vem har vi här då?
hov jag upp min barskaste stämma.

Pojken såg mig
stint i ögonen.

- En människa,
sa han allvarligt.

- Sven Nyberg

måndag 13 december 2010

Lucia

I natten darra
de kalla väder.
Steg hör jag knarra
på vindens bräder:
i hvita kläder
stod herrgårdflickan,
med vaxljuskrona kring håret fäst,
nyss vid mitt läger och räckte brickan
lugnt i sin renhet åt yrväckt gäst.

Nu upp till gamman
i mörka tider!
Med tjärvedsflamman
Lucia skrider
i däld och lider.
I dörren gläntar
med morgonglöggen min muntre värd
och bringar bud, att ung dottern väntar
sin late körsven till festlig färd.

I tidig vinter
re'n snön är fallen,
och foten slinter
på frusna vallen,
och hvit står tallen
som silverstaken
för månens prunkande högtidsljus,
och stjärnbloss brinna högt över taken
på djurens fållor och mänskors hus.

Och släden redes
med fäll och täcken,
och selad ledes
från klöverhäcken
den raske skäcken.
Med fröjd vid glida
igenom sovande skogars skjul.
Ur huvan tindrar det vid min sida
som morgongryning till härlig jul.

- Erik Axel Karlfeldt