söndag 27 februari 2011
lördag 26 februari 2011
Vad jag gjorde igår
Först tolka och förklara den här:
Sedan sitta i en nästan tom biosalong och snyfta till den här:
Till sist dansa nedanför den här kvinnan, fastän hjärtat brast:
Sedan sitta i en nästan tom biosalong och snyfta till den här:
Till sist dansa nedanför den här kvinnan, fastän hjärtat brast:
onsdag 23 februari 2011
Rädslan
"Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd."
Tove Jansson
Tove Jansson
tisdag 22 februari 2011
En tisdag
Saker jag borde göra idag:
- Skriva (skitlång) rapport om styrning och kontroll av skolan
- Sortera kläder
- Sova
- Köpa mjölk
- Baka muffins
- Ha L word-marathon
- Läsa ut Welcome to my world
- Ligga på sängen med datorn på magen och diskutera i den utmärkta facebookgruppen "varför apor aldrig bär rosa klänning"
- Göra kullerbyttor i snön
- Skriver rapport (skitlite)
- Bakar muffins
- Lyssnar på V. Maggios Jag kommer tills jag kommer i ren frustration
- Äter upp muffins
- Låter dagen bara gå
onsdag 16 februari 2011
Gnäll
Precis som dikten i förra inlägget antydde så är jag ute i skolverkligheten igen. Det är trevligt på så vis att jag är (jävligt) mycket bättre på det jag gör nu. Det känns och jag får höra det så mycket som jag förtjänar. Ändå så är jag samtidigt så trött på det. Hela grejen. Att allt alltid handlar om skolan och att jag förväntas tycka och tänka om allting. Jag är aldrig ledig och det tär på mig när jag inte tycker att det är det roligaste som finns längre. Gnäll gnäll. Februari måste ta slut någon gång så att jag blir lite förtjusande igen.
Förresten har jag åkt på säsongsförälskelsen också (direkt efter slängen av säsonginfluensa som jag drog på mig för tre veckor sedan, vissa drabbas hårt). Inte undra på att jag är så trött hela tiden.
lördag 12 februari 2011
Min vardag i dessa veckor
Efter alla år
vid universitetet
fick jag t ex uppdraget
att kolla pojktoaletten
före morgonsamlingen.
En kulen vintermorgon
ertappade jag
i mitt nit
en trettonårig hjälpklassare
som sög lite hjälplöst
på sin John Silver.
- Och vem har vi här då?
hov jag upp min barskaste stämma.
Pojken såg mig
stint i ögonen.
- En människa,
sa han allvarligt.
- Sven Nyberg
vid universitetet
fick jag t ex uppdraget
att kolla pojktoaletten
före morgonsamlingen.
En kulen vintermorgon
ertappade jag
i mitt nit
en trettonårig hjälpklassare
som sög lite hjälplöst
på sin John Silver.
- Och vem har vi här då?
hov jag upp min barskaste stämma.
Pojken såg mig
stint i ögonen.
- En människa,
sa han allvarligt.
- Sven Nyberg
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)