Eld i dig

Paniken och ångesten när Annika Norlin lägger upp en cover på Katy Perrys "Firework" som hon spelat in i sitt vardagsrum och sedan ba: "Jag kommer inte att spela in den på riktigt och jag tar ner videon om en vecka."



På repeat.

Nu dog jag

Dag 20. Min favoritbok om kärlek

Det blir en del upprepningar på den här listan. Det är svårt att komma ifrån. Jag funderade på att välja någon annan bok till det här inlägget bara för att få lite större variation, men det känns bättre att vara ärlig. Min favoritbok om kärlek är:

Ut ur skuggan av Jessica Kolterjahn

 Det är kärlek som spänner och spränger. Det är fysiskt och mentalt och varmt och kallt och ensamt.

Dag 19. En favoritbok som blivit film

En långvarig förlovning av Sebastien Japrisot. Jag minns hur jag tyckte att boken var långsam först men så blev jag sjuk eller något och slukade den. En fin kärlekshistoria som är lika fin på film.

Selena och jag

Jag trodde sällan att jag skulle identifiera mig med Selena Gomez, men precis så här tragikomiskt var det att idag sitta på seminarium utan att kunna/få prata:

Dag 18. En bok jag blev besviken på

Det tog mig en månad att läsa Cirkeln. Det känns som om jag är den enda som inte är helt till mig över den. Kanske var problemet att jag inte hade tiden att sträckläsa, kanske hade den varit bättre då. Istället tyckte jag att den var tråkig och drog ut på det hela.

Stämbandinflammation

Okej, tredje dagen med talförbud, eller andra officiellt men jag är ju smart så jag förstod själv redan i söndags att det var bäst att börja hålla käften. Nu är jag less. Det känns lite hopplöst. Ett mirakel någon? Jag vet inte hur många liter ingefärsvatten jag druckit. En positiv sak är väl att jag inte hostar riktigt lika mycket länge. Hosta är "som en käftsmäll för stämbanden" (citat: min läkare). Jag har en redovisning i morgon och det ser inte direkt ljust ut. Men inte ska jag gnälla. Jag kan trots allt kommunicera med folk ändå tack vare sms, mejl, chatt, Jesus och hans faster.

Dag 17. Ett favoritcitat från en favoritbok

Så, nu gör jag som jag lovat och tar upp den här boklistan.

"Jag har en hemlighet. Efter att jag har lämnar ateljén sent på eftermiddagen, under de grå timmarna, brukar jag gå förbi huset där jag vet att hon bor. Ett par minuter varje kväll står jag där i porten mittemot, insjunken i skuggan. Ibland inbillar jag mig att jag ser något och mitt hjärta dunkar väldigt hårt. Då känns min tunna bröstkorg så trång.

Jag är medveten om att det börjar likna en besatthet, det här med att jag måste stå i den där porten varje kväll. Jag har nästan glömt hur hon ser ut. Jag skulle bara vilja se henne igen. Mina drömmar har blivit så varma sedan jag träffade henne. Men de är inte röda, mer tonade i purpur."

Ur Ut ur skuggan av Jessica Kolterjahn (2007)

Seger

Jag är fortfarande segerrusig.

ESC

Jag trotsade hostan igår och begav mig för att se på Eurovision-finalen med en hög fina människor. Vi körde med score boards och hela köret. Satte egna poäng och tippade en topp fem. Vi kan ju säga så här, av åtta personer satte sju rätt vinnarlåt haha. Så här koncentrerad var Josefina:

Fina Josefina!

 När eftertexterna rullat och vi hade flailat en stund kom vi på att vi skulle fortsätta fira på nation. Så efter en snabb sväng hem (klockade 15 minuter blankt) för att hämta plånkish som jag glömt, satte vi oss i två taxibilar med destination downtown. Väl på dansgolvet har jag minnesfragment av att jag stod och sjöng "Ceciiiiilia" istället för "Euphoooooria". Testa själva, det går utmärkt och vips blir låten lite personligare. Idag är min hals och mina luftrör mer fucked up än någonsin. Och rösten finns inte alls. Men jag antar att det var värt det.

Och så vill jag bara påminna om när Loreen hade lockigt hår, just sayin'.





Och så slänger jag in "My heart is refusing me" som bonus. En av förra årets absolut bästa låtar. Älsk på den också.

Mot slutet

Min praktik är slut efter sju veckor ute på fältet. Det känns tomt. Jag fick tårar i ögonen när jag skulle säga hej då till eleverna. Kanske var det förkylningen som gjorde mig lite extra känslig. Det är lite sorgligt. Samtidigt är det skönt med sommar (även om jag mest ska jobba). K påminde mig så snällt om att nu är det bara examenspraktiken kvar. Det är en skön men hisnande tanke. Jag är så galet trött på att plugga.

Ur elevernas utvärderingar:

"Jag har alltid tyckt att religion varit tråkigt, men det har faktiskt varit roligt på dina lektioner. [...] Nu har jag faktiskt börjat förstå det här med religion."

"Eftersom våran klass är nog den störigaste av alla klasser måste du nog våga skrika som en kärring!! Men inte så att du tappar rösten."

God I love her! (part 2)

Okej, här kommer lite extramaterial till förra inlägget. C. råkar kunna det här med videoredigering och nu har hon klippt ut Heather-bitarna ur senaste Punk'd (som Hemo var värd för). Sa jag något om världens bästa?


"Who knew that there was a smart Jonas?"

God I love her!

Okej. Nu tar vi en (eller fyra) minut(er) och älskar Heather Morris. För att hon är ca. världens bästa.

Och: Jag är rörd till tårar samtidigt som jag skäms lite (mycket!) pga C. blev jätteorolig när jag inte hört av mig sedan i tisdags. Från och med nu ska jag aldrig mer försvinna från henne. Aldrig. (Hon är också ca. världens bästa.)

Asarg, men ändå inte

Jag är glad för det fina vädret även om det är tryckande att vara febrig och förkyld i värmen. Det är tur att jag kan glädjas åt vädret det för alltså: Glee-avsnittet sög!! Jag vill döda något. Så sjukt dåligt. Det enda positiva jag kan komma på är att det innebär att jag inte kommer att sakna det alls i sommar. Och att det faktum att säsongen är slut gör trots allt att jag bara behöver se om de bra avsnitten, spola i de halvbra och kan ignorera allt det dåliga. Suck. Samtidigt orkar jag inte riktigt bry mig pga hälsan och att jag fick hem två andra serier i går.

Gnäll

Jag är sjuk idag. Lite feber och mycket halsont. Egentligen skulle det väl kunna kallas lite myssjuk, om det inte vore för halsontet då. Halsont är helvetet. Jag kollar tv-serier och äter glass, är min egen mamma och förser mig. Dock att jag konstruerar ett prov också, men det fungerar ändå hyfsat att göra i horisontellt läge. Om jag bara inte vore så trött och febermosig i huvudet.

Som om inte sjukdom och ynklighet vore nog så sänds säsongens sista Glee i natt. Normalt brukar Glee få mig att klara tisdagarna (som måste vara veckans sämsta dag annars), men nu är jag mest bara rädd. Ingenting kommer att bli sig likt. Det blir alltid så i high school-serier att efter ca. tre säsonger måste formen förändras för att allt ska kunna fortsätta. Men just nu känner jag mig väldigt konservativ och vill ha det som det alltid har varit. Inget New York. Bara William McKinley High School i Lima, Ohio. Och jag vill ha kvar Santana, Rachel, Quinn, Mercedes, Kurt, Puck och Mike. (Finn skiter jag fullkomligt i.) Brittany kommer inte att ta examen. Allt pekar mot det. Och visst, jag har henne gärna kvar men det är totalt ologiskt med tanke på alla uppdrag hon har utanför skolan som hon inte hade fått engagera sig i med så dåliga betyg. Dessutom är hon medlem i frågesportsklubben Brainiacs, ba hallå. Hon är galet smart, bara på sitt eget sätt. Hon ÄR enhörningen och det är hon som lärt mig att tro på min egen magi. Vad sjutton....... Och avsnittet heter "Goodbye". Jag vill inte!

Bal

Vårbal i lördags. Det var bra, förutom en envis huvudvärk är det bara fina minnen från den kvällen. Här är jag (första gången jag visar mitt ansikte på bloggy?):

suck my cockiness!

När det efter middagen dansades styrdans till liveorkester kände jag hur min inre Agnes Berg kom fram. (Sidospår och allmän info: Om jag varit född strax efter förra sekelskiftet; då hade jag varit Agnes Berg. Och känner ni inte Agnes: Läs ”Ut ur skuggan” av Jessica Kolterjahn. Hon är mitt mellankrigstids-jag.)

När dansgolvet så småningom blev lite röjigare kände jag mig som Brittany S. Pierce (men i Santanas klänning) där jag dansade mig svettig till Beyoncé och Avicii.

Ofokus

Kristi Himmelfärd alltså. Jag ägnar dagen åt att skriva uppgifter. Det är tråkigt och min metod med att skriva supereffektivt i fem minuter och sedan göra annat i tio och sedan skriva igen om och om är förvisso effektiv. Jag får det gjort men är så totalt ofokuserad överlag. I och för sig är hela mitt liv rätt så ofokuserat överlag just nu. Saker jag var säker på för tre månader sedan är inte alls lika självklara nu och jag är ganska säker på att jag är på väg åt ytterligare ett nytt håll efter sommaren.  Jag litar alltid på det där ”efter sommaren”. Att då ska mina vägar vara bredare och rakare.

Tongue Tied

Jag gråter mig blind. Av lycka och sorg.



(Ni behöver inte förstå. Jag tycker om er ändå.)

På repeat

Det är mycket på repeat i mitt huvud.



Men mest du.

Min vän Sigrid

Jag tänker berätta en historia idag. Den handlar om en vän till mig, vi kan kalla henne Sigrid. Min vän Sigrid har ett kärleksförhållande med en person som hon kan tänka sig att dela stora delar av sin framtid och odla sin trädgård med. Vi kan kalla den personen Matilda. De har varit ett par i snart tre år och det senaste året har det känts mer på riktigt och äkta än något annat som någon av dem tidigare upplevt i sina liv. Ändå har de uppenbara problem att välja varandra och våga satsa på en framtid ihop. Sigrid pluggar med mig här i studentstaden och Matilda bor 53 mil bort. De träffas cirka tre dagar varje månad. Och då ska allt vara så där perfekt. Det är det ofta också. De verkar lyckas med det svåra att omvandla den svidande längtan de bär på när de är ifrån varandra, till promenader på eufori när de väl är tillsammans. Ändå tänker ingen av dem flytta. De har båda varit på väg ett flertal gånger men något får dem alltid att stanna där de är. Och vi runt omkring tänker att då är det nog så det ska vara, även om det är svårt att förstå.

Men så händer det. Min vän Sigrid lär känna Maria. Maria som inte alls är så där vacker och cool som Matilda, men som får Sigrids huvud att ta semester på ett rosa moln och som invaderar hennes drömmar hela nätterna, varje natt. Men hon säger inget till oss andra. För så länge det bara är i hennes eget huvud behöver hon inte reflektera över några konsekvenser och hon kan hålla sina världar åtskilda. Efter några veckor blir det för mycket och min vän Sigrid ringer mig och berättar allt. Hon berättar om hur hon och Matilda till en början hade ett icke-monogamt förhållande på initiativ av henne själv, men att en specifik händelse gjorde att läget ändrades och de gjorde en överenskommelse om att vara trogna varandra. Hon berättar att det har varit svårt. För även om Matilda är hennes livs kärlek tror hon inte att en människa kan uppfylla alla behov hos någon annan. Hon vill inte kräva det av någon, inte ens sig själv. Jag tänker att det hon berättar verkar vettigt men ändå väldigt långt ifrån mig och mina egna uppfattningar. Sedan berättar hon om hur hon träffade Maria och för andra gången i sitt liv överväldigades av känslan att det här var någon som hon ville komma så nära det bara går och som hon ville ha som en självklar del i sitt liv för en lång tid framöver.  Jag känner mig en aning perplex över situationen. Trots allt det här fina med kärlek och förälskelse blir mitt råd till min vän Sigrid att försöka ta det lite lugnt och att försöka se på situationen utifrån. Någonting som kan verka oskyldigt för en själv kan få oerhörda konsekvenser för andra och hur höga insatser är det okej att spela med? Det är sällan möjligt i praktiken att både ha kakan och äta den. Så jag ber henne att för sin egen skull men framför allt för Matildas skull att hålla sig i skinnet och att inte ta några drastiska beslut.

Min vän Sigrid bestämmer sig till sist för att berätta för Maria, att förklara hur hon känner och hur konstigt allt har blivit. Detta efter flera dagars nervöst grubblande och samlande av mod. Reaktionen blir inte den hon hade hoppats på. Hon hoppades att bli förstådd och att Maria skulle säga: ”Ni har så lång historia och så djup kärlek. Det vore inte rätt av dig att såra Matilda så just nu, låt det ta lite tid och tänk. Fundera fram till september och hör av dig sedan. Jag väntar på ditt beslut och stöttar dig vad du än väljer så länge det inte handlar om att balansera oss båda. För jag vägrar att vara en hemlighet. Även om jag helt och hållet litar på att dina känslor för mig är lika äkta som de som jag känner för dig. Jag tänkte det redan första gången jag såg dig; att du är värd att vänta på, men att om jag inte fick dig förtjänade du någon som Matilda.” Det hade varit likt den Maria som Sigrid förälskat sig i att svara så. Men så blir det alltså inte. Det som istället händer är att Maria direkt efter deras samtal blir förändrad, sedan kall och till sist försvinner. Hon blir helt onåbar. Och ett hjärta ligger i bitar. 

Nu har jag min vän Sigrids tårar på min kudde. En väta under kinden. Ett krossat hjärta som inte får vara krossat. För ingen får veta. Mer än jag.

Trettonde maj

1. Hur gammal är du om fem år? 29 år.
2. Vem var den sista du träffade? Hen i kassan på IKEA.
3. Hur lång är du? 175 centimetrar.
4. Vilken var den senaste film du sett? Dogtooth.
5. Vem ringde du senast? Haléns kundtjänst.
6. Hur löd ditt senaste sms och till vem? ”Jadå det är bra.” till mamma.
8. Föredrar du att ringa eller skicka sms? Sms för det mesta. Borde oftare ringa men har en telefonskräck som jag skjutit på framtiden att göra mig av med.

9. Är dina föräldrar gifta, sambos eller skilda? Gifta.
10. När såg du senast din mamma? Igår morse.

11. Vilken ögonfärg har du? Blå med gula fläckar i.
12. När vaknade du idag? Kvart över sju.
13. Har du någon gång hittat en katt? Vet inte, tror inte det.
14. Vilken är din favoritplats? Gräsmattan bakom mormor och morfars hus.
15. Vilken plats föredrar du minst? Väntrum.
16. Var tror du att du befinner dig om tio år? Någonstans i en mellanstor svensk stad med jobb, fru, ett par djur och kanske barn.
17. Vad skrämde dig som barn? Krig.
18. Vem fick dig att skratta senast? Heather Morris.
19. Är du för ung för att äga vinylskivor? Egentligen ja, men vill säga nej. Det går ju för sjutton att köpa nya skivor på vinyl nu!
20. Har du stationär eller bärbar dator? Bärbara (i plural).

21. Sover du med eller utan kläder på dig? Antingen eller. Antingen mycket kläder eller inga alls.
22. Hur många kuddar har du i sängen? Två.
23. Hur många landskap har du bott i? Fyra (i Sverige, fem om jag räknar Haute-Savoie i Frankrike också).
24. Har du någon gång spytt på fyllan? Nej, inte vad jag minns.
25. Föredrar du skor, strumpor eller barfota? Skor.
26. Är du social? Hmm, jag har ett hyfsat stor ensambehov och är blyg med nya människor. Men skulle dock inte kalla mig osocial för det.
27. Vilken är din favoritglass? Någon med nötter i.
28. Vad skulle du göra om du vann en miljon? Flytta till större, boka en långresa, bygga en skola för tidigare barnsexslavar i Kambodja och spara lite.
29. Tycker du om Kinamat? Ja.
30. Tycker du om kaffe? Ja.

31. Vad dricker du till frukost? Alltid vatten. Ibland kaffe. Ibland smoothie.
32. Sover du på någon särskild sida? Vänster i så fall.
33. Kan du spela poker? Ja.
34. Tycker du om att mysa? Ja.
35. Är du en beroendemänniska? Nej, inte direkt.
36. Känner du någon med samma födelsedag som din? Nej.
37. Vill du ha barn? Ja, även om det inte känns lika självklart längre som för ett år sedan.
38. Kan du några andra språk än svenska? Franska och engelska.
39. Föredrar du havet eller en pool? Pool.
40. Vad spenderar du helst pengar på? Kläder, mat, konserter och bio.

41. Äger du dyra smycken? Ja, ett par.
42. Vad var det senaste du stoppade i munnen? Kaffe.
43. Vem är den roligaste människan du känner? Jag själv! (Annars Ulla, hon är rolig.)
44. Välj ett ärr på din kropp? Ett på handen som jag fick när jag sågade i mig själv på ett scoutläger.
45. Vad har du för ringsignal? ”Run the world (girls)”
46. Har du kvar klädesplagg sen du var liten? Ja, en scarf som jag fortfarande använder.
47. Flirtar du mycket? Nej. Men mer nu än förr.
48. Vart togs din profilbild för din blogg? Åh, minns inte nu. Någonstans med mormor och morfar i alla fall.
49. Kan du byta olja på bilen? Ja, i teorin.
50. Har du fått fortkörningsböter? Nej.

51. Vilken var den senaste bok du läste? Senaste bok som jag läste ut var ”Resten får du ta reda på själv” av Lauren Oliver.
52. Läser du dagstidningen? Nej, har ingen prenumeration längre.
53. Prenumererar du på någon tidning? Ja: Allt om mat och Skriva.
54. Dansar du i bilen? Ja.
55. Vilken radiostation lyssnade du på senast? P3.
56. Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper? Vad jag skulle köpa på IKEA.
57. När var du i kyrkan senast? Slutet av förra året.

58. Vad får du oftast komplimanger för? Mina kläder, eller mitt hår.

59. Vad finns alltid i din handväska? Lypsyl, telefon, pengar, nycklar, pappersnäsdukar, tuggummi.

60. Hur är du när du är nyförälskad? Ofokuserad, nervös, otålig och svårtillgänglig, men fånleende.

And it's hard to dance with a devil on your back

Idag har jag lyckats hålla mig själv på en okej nivå. Kanske är det vädret, eller alla fina människor.. Jag är trött på de dåliga dagarna. Från och med idag begraver jag allt det där tunga. Här är låten som får representera det:


 Tonight I'm gonna bury that horse in the ground


För övrigt kan jag berätta att jag har fått en novell publicerad, på riktigt. Oh yes. Dock under psuedonym, och jag är inte redo att avslöja mig än och jag tänker inte berätta var jag fått den publicerad heller. Gissingar är dock välkomna, och någon gång i framtiden kommer jag att stå för den fullt ut. Jag lovar. (Känner ni mig och läser den kommer det inte vara så svårt att se den är min. Både handlingen och psuedonymen är så att säga bekanta.)

Ont

Idag är det mycket som gör ont.
Egentligen inget sådant som spelar någon roll på riktigt.
Men som ändå gör så galet ont.

Slöa hjärnceller

Nu har jag gått i en och en halv vecka och trott att jag håller på att bli förkyld för att näsan och ögonen kliar. Idag insåg jag att det är pollenallergi. Mina hjärnceller är inte direkt effektiva i dessa dagar.

Och ett annat säkert vårtecken: Mina fräknar kom igår.