Min praktik är slut efter sju veckor ute på fältet. Det känns tomt. Jag fick tårar i ögonen när jag skulle säga hej då till eleverna. Kanske var det förkylningen som gjorde mig lite extra känslig. Det är lite sorgligt. Samtidigt är det skönt med sommar (även om jag mest ska jobba). K påminde mig så snällt om att nu är det bara examenspraktiken kvar. Det är en skön men hisnande tanke. Jag är så galet trött på att plugga.
Ur elevernas utvärderingar:
"Jag har alltid tyckt att religion varit tråkigt, men det har faktiskt varit roligt på dina lektioner. [...] Nu har jag faktiskt börjat förstå det här med religion."
"Eftersom våran klass är nog den störigaste av alla klasser måste du nog våga skrika som en kärring!! Men inte så att du tappar rösten."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar