Och jag vill kunna sjunga igen

Det märks att jag har sommarlov. Jag sover till nio om morgnarna nu. Jag som aldrig sover längre än till halv åtta oavsett om det är vardag, helg eller efter en utekväll. Nu beror det väl på att jag trots allt inte är helt frisk och på kvällarna hostar mig till sömns. Angående ohälsan är det bättre nu. När jag testar att prata idag hör man nästan att det är jag, igår lät jag som en kråka (men var överlycklig över att jag lät överhuvudtaget). Jag fortsätter dock att hålla käften eftersom det vore gött att vara återställd vid senare tillfällen, till exempel när kusin John tar studenten om en vecka och när jag ska jobba ca. hela sommaren.