Drömmar

Jag kommer ihåg tre drömmar från i natt, vilket är ganska ovanligt. Förr kom jag ihåg mina drömmar väldigt väl och skrev drömdagbok och så där. Men på senaste tiden har det inte varit så frekvent, på gott och ont. Jag tycker att det är spännande med drömmar men det tar energi att bli engagerad i sina drömmar. Min erfarenhet är att jag de morgnar när jag vaknar och minns vad jag drömt, inte känner mig lika utsövd som de drömfria. I alla fall, nattens tre drömmar:

• Heather Morris står på fältet bakom mitt hus och sjunger "Hold it against me". När hon sjunger "If I said I want your body now, would you hold it against me?" skriker jag: "Yes! Yes I would hold my body against you!!!" Hon strirrar på mig och vänder sig sedan om och springer i väg medan jag står kvar. Jag vaknade med skammens brännande kinder.
• Jag har lektion i textilslöjd (som elev, inte lärare) och min slöjdlärare från mellanstadiet säger till mig att hon är väldigt besviken på att jag gör ett så dåligt jobb och sedan vänder hon sig till resten av klassen och säger: "Den som gör lika dåligt som Sara borde undra varför hen har valt syslöjd överhuvudtaget." Jag vaknade av att jag grät.
• Några kompisar och jag är på väg till Umeå för att göra något (som jag inte minns). Vi bråkar om vägen och var vi ska övernatta. Jag tycker Härnösand. Vi hamnar i bilkö på grund av att vi kör förbi en hamn där allt verkar väldigt kaotiskt och lastbilar kör överallt. Den som kör (min vän i drömmen men ingen som jag känner i verkligheten, han hade i alla fall brunt lockigt hår) tittar på en karta och gasar samtidigt och frontalkrockar med en lastbil. Jag dör i drömmen och vaknar.

Jag tycker ändå att var och en av de tre drömmarna säger något om mig och min värld. Den första är ganska uppenbart att en hel del av min tankeverksamhet rör sig runt fröken Morris och att jag tittat kanske lite väl många gånger på "Hold it against me" från veckans Glee. Plus en rädsla att skrämma bort folk genom att säga fel saker.

Den andra drömmen är min vanligaste mardröm men i en ny variant. Ett tag drömde jag den flera gånger i veckan och vaknade av att jag grät. Då var det oftast min mamma som av någon anledning var besviken på mig och sa saker som att jag var dum och värdelös. Gången innan i natt var det mormor som sa att mina bullar var de äckligaste hon ätit. Och jag vaknar storgråtandes och har svårt att lugna ner mig själv, utan måste ofta gå upp en stund innan jag kan sluta gråta och somna om. Det måste handla om rädslan för att de som jag upplever står över mig, men som betyder mycket för mig, ska vara besvikna på mig. Samtidigt tror jag också att det kan handla om att jag helt enkelt behöver gråta, för varje gång känns det som en urladdning.

Den sista drömmen tror jag handlar om en rädsla att förlora kontrollen. Dels det här att sitta i baksätet, men också att jag dör. Det hände aldrig förr, att jag dog och vaknade av det. Jag vet inte vad som hänt, men just i det ögonblicket känns det så klart skönt att vakna.

Jag låter säkert jätteflummig som håller på och analyserar. Men det skiter jag i.